10 sätt att visa medmänsklighet – små handlingar som hjälper

Medmänsklighet behöver inte handla om stora donationer eller dramatiska insatser. Att lyssna på någon som har det svårt, hjälpa till med vardagssysslor eller dela med sig av sådant man inte använder kan göra skillnad. Ofta är det bäst att börja med att fråga vad den andra personen faktiskt vill ha hjälp med.

Här är tio förslag som fungerar under hela året. Några kostar pengar, andra främst tid och uppmärksamhet. Det är ingen tävling där du måste bocka av allt. Välj en handling som passar dina möjligheter och respektera att andra människor kan tacka nej.

10. Gör en liten förändring för miljön

Ett sätt att visa omtanke om andra är att minska onödigt svinn. Börja exempelvis med att använda maten du redan har, laga en sak som gått sönder eller låna sådant du bara behöver någon enstaka gång.

Det behöver inte vara perfekt. En person som har långt till arbetet kan ha svårare att välja bort bilen än någon som bor nära kollektivtrafiken. Välj därför en förändring som är realistisk att fortsätta med.

Du kan också fråga en granne om ni ska dela på verktyg eller annat som används sällan. Då blir nyttan både praktisk och social. Undvik att lägga skuld på människor som har andra ekonomiska eller fysiska förutsättningar.

9. Överraska någon med en omtänksam gest

En bukett blommor är ett klassiskt exempel, men det kan vara lika uppskattat med ett handskrivet kort, hembakat bröd eller hjälp med en tråkig syssla. Det viktiga är att gesten utgår från mottagarens intressen.

Om någon exempelvis är allergisk mot dofter passar kanske inte starkt doftande blommor. En ensamstående förälder kan ha större nytta av hjälp att hämta ett paket än av en present.

Fråga gärna i förväg om gåvan eller hjälpen är välkommen. Medmänsklighet handlar inte om att mottagaren ska stå i tacksamhetsskuld, utan om att visa respekt och omtanke.

8. Hör av dig till en vän eller släkting

Det är lätt att skjuta upp samtal till människor man inte träffat på länge. Ett kort meddelande kan vara en bra början: fråga hur personen mår och om hen vill prata någon dag.

Var särskilt lyhörd om någon har gått igenom en förlust, en flytt eller en annan stor förändring. Du behöver inte hitta de perfekta orden. Att lyssna utan att snabbt försöka lösa allt kan vara mer värdefullt.

Samtidigt har alla rätt till sina gränser. Om personen inte vill prata just nu är det bättre att respektera det än att ringa upprepade gånger. En relation blir inte starkare av att någon pressas att svara.

7. Ge bort sådant du inte längre använder

Kläder, böcker, köksredskap eller leksaker kan få ett nytt liv genom att skänkas till någon som behöver dem. Rensa hemma och välj ut sådant som är helt, rent och faktiskt användbart.

Kontrollera innan du lämnar in saker att mottagaren eller organisationen tar emot just den typen av föremål. Trasig elektronik, ofullständiga leksaker och smutsiga textilier kan i stället bli ett problem för verksamheten.

Det kan också fungera att erbjuda en sak i en lokal bytesgrupp. Var då tydlig med skick och villkor. Att ge bort något är en god handling först när det finns ett verkligt värde för mottagaren.

6. Ge pengar till en organisation du har förtroende för

Om du vill skänka pengar är det klokt att granska organisationens ändamål, rapportering och ekonomi. I Sverige finns 90-konton, som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och innebär krav på bland annat redovisning och verksamhetens användning av pengar.

Ett 90-konto är en användbar kontrollsignal, men ingen garanti för att varje krona hamnar i ett visst projekt eller att organisationen passar just dina värderingar. Läs därför även årsredovisning och information om insamlingens syfte.

Var extra försiktig med oombedda betalningslänkar och uppmaningar som vill få dig att betala snabbt. Sök upp organisationens riktiga webbplats själv och kontrollera betalningsuppgifterna innan du ger.

Även en mindre summa kan vara meningsfull, men du ska aldrig behöva skänka mer än din ekonomi tillåter.

5. Undersök möjligheten att stödja ett barn eller en familj långsiktigt

Vissa organisationer erbjuder fadder- eller månadsgivarprogram. Pengarna kan exempelvis bidra till utbildning, hälsovård eller lokala projekt, men exakt hur stödet används varierar mellan organisationer.

Det är missvisande att lova att ett visst belopp automatiskt ger ett enskilt barn mat varje dag. Läs villkoren noggrant och ta reda på om gåvan riktas till en individ, en skola eller en bredare verksamhet.

Tänk också på hur barn beskrivs och avbildas. Seriösa insatser bör respektera barns integritet och rättigheter. Målet är långsiktigt stöd, inte att givaren ska känna äganderätt eller kräva personlig kontakt.

Du kan i många fall bidra utan att gå med i ett särskilt fadderprogram.

4. Hjälp en granne med en vardagssyssla

Någon i din närhet kanske behöver hjälp att handla, bära hem en tung vara eller skotta snö. Börja med att fråga vad som skulle underlätta. Ta inte för givet att en äldre person eller någon med funktionsnedsättning behöver eller vill ha din hjälp.

Om du handlar åt någon, kom överens om varor, budget och betalning i förväg. Be inte om tillgång till bankkort eller privata inloggningsuppgifter. Lämna gärna kvitto och håll överenskommelser enkla.

Behöver personen professionell vård eller omsorg ska du inte försöka ersätta den med en välmenande tjänst. Däremot kan du hjälpa till att hitta rätt kontaktväg om personen önskar det.

3. Ge av din tid i en förening

Många föreningar behöver personer som kan hjälpa till vid aktiviteter, packa material, ordna evenemang eller stötta en lokal verksamhet. En insats kan vara återkommande eller begränsad till ett särskilt tillfälle.

Fundera över vad du faktiskt kan erbjuda: någon timme i månaden, språkkunskaper, praktiskt arbete eller administrativ hjälp. Fråga vilka rutiner och vilken introduktion föreningen har.

Om arbetet gäller barn eller andra särskilt utsatta grupper kan organisationen ha särskilda krav, utbildning och kontroller. De finns för att skapa trygghet och ska respekteras.

Välj ett uppdrag du kan fullfölja. Att lova mindre och hålla det är ofta bättre än att ta på sig för mycket.

2. Ta ställning till organ- och vävnadsdonation

I Sverige kan du i Socialstyrelsens Donationsregister registrera din inställning till donation av organ och vävnader efter döden. Du kan registrera ja eller nej och även göra undantag för sådant du inte vill donera.

Det är ett personligt ställningstagande, och det är viktigt att beslutet är frivilligt och välgrundat. Socialstyrelsen rekommenderar också att du berättar för närstående vad du önskar.

Att finnas i registret betyder inte att donation automatiskt blir möjlig i varje situation. Medicinska förutsättningar och vårdens regler avgör vad som kan genomföras. Registret gäller inte heller samma sak som att donera hela kroppen till medicinsk undervisning.

Läs den aktuella informationen direkt hos Socialstyrelsen innan du tar ställning.

1. Undersök om du kan bli blodgivare

Sjukvården behöver blod för bland annat operationer och behandling av sjukdomar. Om du vill bidra kan du kontakta en blodcentral eller blodbuss och ta reda på vad som krävs för att registrera sig och bli bedömd.

Enligt 1177 behöver nya blodgivare uppfylla krav som rör bland annat ålder, hälsa och vikt. Vissa sjukdomar, läkemedel och andra omständigheter kan innebära att du behöver vänta eller inte kan ge blod.

Det är därför fel att uppmana alla att ge blod utan individuell prövning. Även den som inte får eller vill ge blod kan hjälpa till på andra sätt, till exempel genom att sprida saklig information om blodgivning.

Blodgivning ska alltid ske genom vårdens godkända verksamhet, inte genom informella privata arrangemang.

GivingTuesday – en påminnelse om omtanke

Den internationella rörelsen GivingTuesday startade 2012 vid kultur- och samhällscentret 92nd Street Y i New York. Syftet var att uppmuntra handlingar som gör gott och skapa utrymme för givande i anslutning till årets stora shoppingperiod.

Du behöver inte vänta på en särskild temadag. En medmänsklig gest kan vara lika relevant en vanlig tisdag i februari som under en uppmärksammad kampanj i december.

Det viktigaste är att se människan bakom behovet och erbjuda något som faktiskt är välkommet.

Kort svar: hör av dig till någon, erbjud konkret hjälp, ge bort användbara saker eller bidra genom en organisation du har granskat. Ställningstaganden om organ- och blodgivning ska alltid göras informerat och genom rätt offentliga verksamhet.

Källunderlag: GivingTuesday om rörelsens historia, Svensk Insamlingskontroll om 90-konto, Socialstyrelsen om Donationsregistret och 1177 om blodgivning.