Rymdstationer – 10 fakta om ISS, Mir, Skylab och Tiangong

En rymdstation är en bemanningsbar anläggning som går i omloppsbana runt jorden och kan användas för forskning, observationer och tekniska experiment. Den internationella rymdstationen ISS är en av de mest kända. Men redan 1971 skickade Sovjetunionen upp Salyut 1, och senare utvecklades bland annat Skylab, Mir och Kinas modulära station Tiangong.

En rymdstation skiljer sig från en vanlig rymdfarkost genom att den är byggd för att användas under längre perioder och kan ta emot besättningar och leveranser. Astronauter måste ändå resa till och från den med separata farkoster. Här får du tio fakta som förklarar historia, teknik och livet ombord.

1. ISS har haft människor ombord oavbrutet sedan år 2000

NASA anger att ISS har varit kontinuerligt bemannad sedan november 2000. Den första delen av stationen skickades upp 1998 och kompletterades stegvis med flera moduler.

ISS är ett internationellt samarbete där bland annat NASA, den europeiska rymdorganisationen ESA, Japans JAXA, Kanadas CSA och Rysslands Roscosmos har bidragit med teknik och arbete. Det gör stationen till ett ovanligt exempel på omfattande vetenskapligt samarbete mellan flera länder.

Människorna som arbetar där byts ut regelbundet. När en besättning åker hem kommer andra astronauter och kosmonauter för att fortsätta forskning och underhåll. Antalet personer ombord kan därför variera under besättningsbyten.

2. Stationen färdas ett varv runt jorden på ungefär 90 minuter

ISS befinner sig i låg omloppsbana. NASA beskriver hastigheten som ungefär fem engelska mil per sekund, vilket motsvarar cirka 28 000 kilometer i timmen. Den hinner runt jorden på omkring en och en halv timme.

Det betyder att besättningen kan se ungefär 16 soluppgångar och solnedgångar per dygn. Solen går alltså inte upp på samma sätt som för någon som står stilla på jordens yta.

Hastigheten är inte ett resultat av en motor som ständigt pressar stationen framåt. Den höga omloppshastigheten och jordens gravitation samverkar så att stationen fortsätter i en bana runt planeten.

3. Astronauterna är inte helt utan gravitation

Det är vanligt att säga att astronauter befinner sig i tyngdlöshet. Mer precist lever de i en miljö av mikrogravitation, där de och stationen faller runt jorden tillsammans.

Jordens gravitation finns fortfarande i omloppsbana. Om den inte gjorde det skulle stationen inte kunna hållas kvar runt jorden på det sätt den gör. Den upplevda tyngdlösheten kommer av att besättning och föremål rör sig i samma fria fall.

Mikrogravitation gör det möjligt att utföra experiment som är svåra på jorden, exempelvis studier av vätskors beteende, förbränning eller hur organismer reagerar utan samma belastning från kroppsvikten.

4. Salyut 1 var världens första rymdstation

Sovjetunionen sköt upp Salyut 1 den 19 april 1971. Det var den första rymdstationen som nådde omloppsbana och kunde användas av en besättning för längre experiment.

Kosmonauterna i Soyuz 11 arbetade ombord i mer än tre veckor. När de återvände mot jorden inträffade en tragisk olycka: luft läckte ut ur deras Soyuz-kapsel, och alla tre omkom.

Det är viktigt att beskriva olyckan korrekt. De dog inte ombord på Salyut 1, utan under återresan i en separat farkost. NASA beskriver hur händelsen ledde till förändringar i säkerhetsrutiner och tryckdräkter.

5. Skylab var USA:s första rymdstation

Skylab skickades upp 1973 och användes för amerikansk forskning under flera bemannade vistelser. Stationen hade bland annat instrument för att studera solen och jordens miljö.

Redan under uppskjutningen skadades delar som skulle skydda stationen från värme och rymdpartiklar. Ett solpanelssystem påverkades också. Stationen riskerade därför att bli för varm och få för lite elektrisk energi.

Den första besättningen bidrog till reparationer och installation av ett tillfälligt solskydd. Det gjorde att programmet kunde fortsätta. Historien om Skylab visar hur en rymdstation kräver både reservlösningar och människor som kan lösa tekniska problem under svåra förhållanden.

6. Mir var föregångare till längre internationella vistelser

Sovjetunionen började bygga Mir 1986. Stationen utvecklades till ett modulärt komplex och användes under lång tid, även av internationella besättningar efter Sovjetunionens upplösning.

Mir var ett viktigt steg i erfarenheten av långvarig mänsklig närvaro i rymden. Forskning om kroppen, underhåll av tekniska system och logistiken kring bemannade besättningar bidrog med kunskap som senare blev relevant för ISS.

Det är missvisande att beskriva Mir enbart som en militär station. Forskning och internationellt samarbete hade viktiga roller i projektet, även om sovjetisk rymdhistoria också innehåller andra mer militärt inriktade stationer.

7. Tiangong är en modulär kinesisk rymdstation

Tiangong är Kinas rymdstation och skiljer sig organisatoriskt från det internationella ISS-programmet. Den består av moduler som skickats upp och kopplats ihop i omloppsbana.

Syftet omfattar bland annat forskning, tekniska experiment och långvarig bemanning. Den ska inte förväxlas med de tidigare kinesiska försöksstationerna som bar namnen Tiangong 1 och Tiangong 2.

Precis som med andra stora rymdsystem kan bemanning och experiment förändras över tid. En artikel om hur stationen fungerar bör därför inte påstå att en viss grupp astronauter eller ett särskilt experiment alltid är ombord.

8. Vatten, luft och avfall måste hanteras i kretslopp

En bemannad station kan inte transportera upp obegränsat med vatten, syre eller mat från jorden. Därför används system för att rena och återvinna resurser. Vatten kan till exempel utvinnas ur fukt och andra vätskeflöden efter behandling.

Luftens sammansättning måste också övervakas. System tar bort koldioxid och hjälper till att kontrollera syrenivåer och föroreningar. Besättningen behöver regelbundet byta filter och utföra kontroller.

Återvinning gör inte stationen helt självförsörjande. Den är fortsatt beroende av transporter av material, reservdelar och andra förnödenheter från jorden.

9. Kroppen förändras under långa vistelser

I mikrogravitation belastas muskler och skelett på andra sätt än på jorden. Besättningar behöver därför ägna betydande tid åt träning, och forskare följer hur olika delar av kroppen påverkas.

Mikrogravitation kan även påverka hur vätska fördelas i kroppen. Sömn, arbetsrutiner och stress är andra viktiga frågor för att längre rymdvistelser ska fungera.

Det betyder inte att alla astronauter får exakt samma medicinska problem. Effekterna påverkas av längden på vistelsen, individuella faktorer och de motåtgärder som används. Resultaten hjälper forskare att planera framtida bemannade uppdrag.

10. Rymdstationer kan synas från jorden

ISS reflekterar solljus och kan ibland ses som en ljuspunkt som rör sig snabbt över himlen. När och var den går att se beror på stationens bana, observatörens plats, vädret och solens läge.

NASA har verktyg för att beräkna möjliga observationer. En synlig passage betyder inte att man kan urskilja modulerna med blotta ögat. För de flesta ser stationen ut som en punkt som rör sig jämnt utan flygplansblinkningar.

Det är också bra att komma ihåg att en rymdstation inte alltid kan ses från samma plats varje kväll. Banans förhållande till jorden förändras fortlöpande.

Vad händer med rymdstationerna i framtiden?

Rymdstationer slits och kräver underhåll. ISS har förlängts långt bortom den tid många först trodde att den skulle användas, men kan inte fungera för alltid. NASA och samarbetspartnerna planerar för övergången till nya anläggningar i låg omloppsbana.

Det finns även idéer om stationer och långvariga anläggningar längre bort från jorden. Gateway är ett separat månprojekt och ska inte beskrivas som en station som redan används för färder till Mars. Tidsplaner och finansiering kan ändras.

Sammanfattning: Salyut 1 var först, Skylab var USA:s första station, Mir gav erfarenhet av långvarigt arbete och ISS har varit bemannad oavbrutet sedan år 2000. Tiangong är ett annat modernt stationsprogram.

Källunderlag: NASA, International Space Station Facts and Figures, 50 Years Ago: Launch of Salyut, Skylab: America’s First Space Station, samt NASAs översikter över rymdstationers forskning.