Sju av historiens dödligaste krig – siffror och osäkerhet

Andra världskriget brukar räknas som det dödligaste kriget i mänsklighetens historia. Det orsakade tiotals miljoner människors död och påverkade samhällen över flera kontinenter. För äldre konflikter är dödstalen betydligt mer osäkra, eftersom befolkningsregister ofta är ofullständiga och olika forskare inkluderar olika typer av följder.

Här presenterar vi sju historiskt mycket förödande krig eller krigsperioder. Det är inte en matematisk ranking från plats ett till sju. För att göra en sådan skulle samma definition av direkt och indirekt död behöva användas för varje konflikt, och säkra data finns inte alltid.

Sju mycket förödande krig och krigsperioder

Konflikt	Ungefärlig tid	Kommentar om dödstalen
Andra världskriget	1939–1945, med tidigare strider i Asien	Över 50 miljoner; olika källor ger högre tal
Första världskriget	1914–1918	Miljontals soldater och civila dog
Taipingupproret i Kina	1850–1864	Uppskattningar omkring 20 miljoner eller mer
Mongolernas erövringar	1200-talet och senare	Stora men mycket osäkra historiska uppskattningar
Ming–Qing-övergångens krig	1600-talet	Mycket omfattande förluster, svår avgränsning
Andra kinesisk-japanska kriget	1937–1945	Överlappar andra världskriget
Trettioåriga kriget	1618–1648	Omfattande död och förstörelse i Centraleuropa

Det går inte att addera alla dessa tal: det andra kinesisk-japanska kriget ingår till stor del i andra världskrigets historia, och vissa konflikter bestod av flera sammanhängande uppror och fälttåg.

1. Andra världskriget – global katastrof

Andra världskriget pågick i Europa 1939–1945, samtidigt som kriget i Asien hade börjat tidigare. Konflikten involverade stora delar av världen och ledde till enorma militära och civila förluster.

United States Holocaust Memorial Museum ger en uppskattning på minst omkring 55 miljoner döda, medan National WWII Museum beskriver över 60 miljoner. Andra historiska sammanställningar använder högre totalsiffror beroende på avgränsning.

En särskild del av tragedin var Förintelsen och andra systematiska massmord. Därutöver dog många av strider, bombningar, sjukdom, svält och fördrivning. Det är därför viktigt att beskriva kriget som mer än en serie militära slag.

2. Första världskriget – industrikrigets höga pris

Första världskriget pågick 1914–1918 och började i Europa men involverade människor och resurser från många delar av världen. Nya vapen och omfattande mobilisering gjorde kriget mycket blodigt.

United States Holocaust Memorial Museum anger närmare tio miljoner döda soldater och minst sju miljoner dödade civila. Uppgifterna beror på hur man avgränsar död orsakad av kriget och dess följder.

Kriget förändrade dessutom Europas politiska karta när stora kejsardömen föll. Följderna bidrog till instabilitet som påverkade utvecklingen under följande årtionden.

3. Taipingupproret – förödelse i 1800-talets Kina

Taipingupproret pågick från 1850 till 1864 och utmanade Qingdynastins styre. Rörelsen leddes av Hong Xiuquan, som ville skapa ett nytt samhälle och en ny stat i delar av Kina.

Enligt Encyclopaedia Britannica beräknas omkring 20 miljoner människor ha dött. Många dödsfall var följder av svält, epidemier och samhällskollaps, inte enbart strider mellan soldater.

Uppskattningen gör Taipingupproret till en av de allvarligaste konflikterna under 1800-talet. Men det finns inte någon fullständig folkräkning av krigets offer, så ett exakt tal bör undvikas.

4. Mongolernas erövringar – en lång och komplex krigsperiod

Mongolernas expansion under 1200-talet omfattade en rad erövringar i Asien och östra Europa. Den genomfördes inte som ett enda sammanhängande krig med ett tydligt start- och slutdatum.

I olika historiska populärsammanställningar anges dödstal på tiotals miljoner. Dessa uppgifter bygger ofta på mycket osäkra tolkningar av befolkningsutveckling och historiska krönikor.

En minskning i en gammal befolkningsförteckning kan bero på död, flykt, förändrade administrativa gränser eller att människor inte längre registrerades. Därför är det särskilt svårt att jämföra denna långa period med ett modernt krig där många fler officiella register finns.

5. Ming–Qing-övergången – konflikter under flera årtionden

Övergången från Mingdynastin till Qingdynastin under 1600-talet präglades av uppror, invasioner och strider om makten i Kina. Perioden omfattade flera faser och regionala konflikter.

Historiska sammanställningar uppger ibland omkring 25 miljoner döda, men sådana siffror kräver omfattande förbehåll. Både gränsen mellan olika krig och hur förlusterna räknats kan förändra resultaten.

Den säkra slutsatsen är att konflikterna medförde stora mänskliga och politiska omvälvningar. De kan däremot inte rangordnas med precision mot moderna krig utan en gemensam metod.

6. Andra kinesisk-japanska kriget – del av en större katastrof

Det andra kinesisk-japanska kriget inleddes som ett fullskaligt krig 1937 och pågick till 1945. Japan och Kina hade dock redan varit inblandade i tidigare militära konflikter.

Kriget hade förödande konsekvenser för civilbefolkningen, med stora massakrer, fördrivning och omfattande lidande. Det utvecklades sedan till en central del av det större världskriget i Asien.

Om man räknar detta som en separat post i en global topplista behöver man undvika dubbelräkning. Samma offer får inte räknas både i detta krig och i andra världskrigets totalsumma när man sammanställer världens krigsoffer.

7. Trettioåriga kriget – sönderfall i Centraleuropa

Trettioåriga kriget 1618–1648 drabbade stora delar av Centraleuropa, särskilt områden i dagens Tyskland. Det började med politiska och religiösa konflikter inom det tysk-romerska riket och växte till ett större europeiskt krig.

Människor dog både i strider och av följder som sjukdom, svält och förstörd försörjning. Hur många som dog varierar mellan historiska uppskattningar och är särskilt svårt att fastställa eftersom förflyttningar och bristfälliga register påverkar befolkningsuppgifterna.

Det är ett tydligt exempel på hur krigs konsekvenser ofta sträcker sig långt bortom slagfältet.

Varför är dödstal så svåra att jämföra?

Ett krig kan avgränsas efter formell krigsförklaring, faktiska strider eller politiska följder. Direkt döda i strid är enklare att räkna än människor som senare dör av svält eller sjukdom orsakad av förstörd infrastruktur.

Historiska folkräkningar är inte heller alltid jämförbara. Att registrerad befolkning minskar betyder inte automatiskt att samtliga saknade personer har dött. De kan ha flytt, inte registrerats eller hamnat under en annan myndighet.

Vanliga frågor

Vilket krig var dödligast? Andra världskriget brukar anges som dödligast sett till totalt antal dödsoffer.

Vilket var det dödligaste upproret på 1800-talet? Taipingupproret är ett av de allra dödligaste, med omkring 20 miljoner döda enligt Britannica.

Kan man jämföra alla krig exakt? Nej. Dödssiffrorna bygger på olika källor, tidsperioder och definitioner.

Källor

• United States Holocaust Memorial Museum – World War II
• United States Holocaust Memorial Museum – World War I
• Wiley Encyclopedia – Taiping Rebellion
• The National WWII Museum – The Cost of Victory