Världens fulaste djur? Sju märkliga arter förklarade

Vilket är världens fulaste djur? Det finns inget objektivt biologiskt svar. Det som människor kallar fult är ofta en ovanlig kroppsform, en stor näsa, få hårstrån eller en fisk som ser märklig ut på en bild. För djuret kan samma utseende vara en värdefull anpassning till miljön.

Här är sju djurarter eller djurgrupper som ofta väcker förvåning, från blobfisken i djuphavet till den nakna mullvadsråttan. Urvalet är lekfullt och inte en vetenskaplig ranking efter fulhet. Vi förklarar också varför vissa populära beskrivningar av djuren är felaktiga.

Sju ovanliga djur som ofta kallas fula

Djur	Var det lever	Särskilt kännetecken
Blobfisk	Djupa hav utanför Australien och Nya Zeeland	Mjuk kropp anpassad till högt tryck
Fingerdjur (aye-aye)	Madagaskar	Mycket långt och rörligt finger
Näsapa	Borneo	Hanarnas stora näsa
Huggormfisk	Djuphavet	Långa tänder och ljusorgan
Trollhaj	Djupa hav	Utskjutbar käke och lång nos
Naken mullvadsråtta	Östafrika	Hårlös hud och extrem syretolerans
Djuphavsmarulk	Djuphavet	Lysande lockbete hos vissa arter

Djuren är mycket olika och kan inte jämföras rättvist efter ett enda mått. En del har anpassningar för mörker, andra för ett liv under mark eller i tropiska skogar.

1. Blobfisk – ser annorlunda ut vid havsytan

Blobfisken blev känd genom bilder där den ser ut som en mjuk, sorgsen geléklump. En förklaring är att den lever på så stora djup att kroppens form förändras när fisken tas upp ur vattnet och trycket faller kraftigt.

Australian Museum beskriver den berömda fisken ”Mr Blobby”, som fångades på över tusen meters djup. Museet påpekar att fisken inte är anpassad för att ligga på ett fartygsdäck, och att det överdrivet slappa utseendet inte motsvarar hur den ser ut i sin naturliga miljö.

Att kalla blobfisken ful utifrån ett foto taget efter upphämtningen är därför lite som att bedöma en människa efter hur hon skulle se ut under helt andra tryckförhållanden.

2. Fingerdjur – ett långt finger med viktig funktion

Fingerdjuret, ofta kallat aye-aye, är en lemur från Madagaskar. Det har stora öron, kraftiga framtänder och ett mycket långt mellersta finger.

Djuret använder bland annat fingret för att leta efter larver och andra smådjur i trä. Genom att knacka på veden och lyssna kan det hitta områden där byten gömmer sig, och sedan komma åt dem med fingret.

För människor kan kombinationen av stora ögon och ett tunt finger se ovanlig ut. För fingerdjuret är det däremot ett välfungerande sätt att söka föda i skogsmiljö.

3. Näsapa – den stora näsan är inte bara dekoration

Näsapan, Nasalis larvatus, lever på Borneo. Hanarna har ofta mycket stora näsor som sticker ut i profil och bidrar till artens karakteristiska utseende.

Forskare har undersökt hur näsan påverkar läten och social kommunikation. Enligt National Geographic kan näsans storlek hjälpa hanarna att förstärka ljud, vilket kan ha betydelse vid sociala möten och fortplantning.

Näsapan lever nära floder, mangroveskog och våtmarker. Den är dessutom en skicklig klättrare och kan röra sig mellan träd i vattennära skogar.

4. Huggormfisk – stora tänder i mörkt vatten

Huggormfiskar är djuphavsfiskar med långa, spetsiga tänder som kan ge dem ett skrämmande utseende. Men tänderna är inte till för att väcka uppmärksamhet hos människor utan för att fånga byten i miljöer där det inte alltid finns mycket föda.

Flera arter har ljusorgan som kan användas i kommunikation eller för att hantera mörka förhållanden. Det är viktigt att inte slå fast att alla arter använder ljuset på exakt samma sätt.

Att se en uppförstorad bild av en liten djuphavsfisk kan också förstärka upplevelsen av ett hotfullt djur. Den verkliga storleken är ofta mycket mindre än man föreställer sig.

5. Trollhaj – en utskjutbar käke

Trollhajen, Mitsukurina owstoni, är en ovanlig haj som lever på betydande djup. Den har en lång, platt nos och en käke som snabbt kan skjutas fram när den griper efter ett byte.

Käkmekanismen är en effektiv jaktlösning i en miljö där mat inte alltid finns nära till hands. Det märkliga utseendet har därför en tydlig biologisk funktion.

Trollhajen kallas ibland levande fossil eftersom vissa drag påminner om mycket gamla hajgrupper. Det betyder dock inte att den enskilda arten har varit helt oförändrad i miljontals år.

6. Naken mullvadsråtta – märklig men välanpassad

Naken mullvadsråtta lever i underjordiska kolonier i delar av östra Afrika. Den har mycket lite päls, stora framtänder och en kropp som är anpassad för att ta sig fram i trånga tunnelsystem.

Den är särskilt intressant för forskare eftersom den kan klara mycket låga syrenivåer bättre än många andra däggdjur. Experiment har visat att arten kan överleva korta perioder utan syre, men det betyder inte att den kan leva permanent i syrefri miljö.

Arten har också en ovanlig social organisation där en fortplantande hona kan ha en stor koloni av andra individer omkring sig. Ett utseende som vissa tycker är lustigt säger alltså ingenting om hur fascinerande djurets biologi är.

7. Djuphavsmarulk – fisk med lysande bete

Vissa djuphavsmarulkar använder ett särskilt lockbete som kan avge ljus. Det sitter på ett ombildat fenstråle ovanför munnen och kan dra nyfikna bytesdjur till sig.

Smithsonian Ocean förklarar att ljuset hos vissa av dessa fiskar kommer från symbiotiska bakterier. Detta ska inte förväxlas med vanliga grodfiskar, som är närbesläktade men ofta lever grundare och använder beten som liknar små räkor eller maskar utan samma lysande mekanism.

Denna skillnad är viktig eftersom populära topplistor ibland blandar ihop arterna och påstår att alla grodfiskar har ett lysande bete i djuphavet.

Varför bedömer människor djur som fula?

Vi reagerar ofta på sådant som skiljer sig från bekanta ansikten och kroppsformer. Stora ögon, långa tänder eller avsaknad av päls kan se dramatiskt ut på nära håll, trots att dessa drag är helt normala för arten.

Fotografiets sammanhang spelar också roll. En fisk som tas upp från djuphavet eller fotograferas med starkt ljus kan se mycket annorlunda ut än i sitt vanliga liv.

Läs gärna också om fler konstiga och ovanliga djur om du vill upptäcka fler exempel på naturens specialiseringar.

Varför ska vi skydda även mindre omtyckta djur?

Naturvård kan inte bara handla om de arter människor tycker är söta. Djur ingår i näringsvävar och andra ekologiska samband, och deras livsmiljöer kan vara viktiga också för många andra arter.

Genom att förstå de ovanliga dragen kan det bli lättare att uppskatta djuren för hur de fungerar, inte för om de liknar våra föreställningar om ett vackert djur.

Vanliga frågor

Är blobfisken verkligen så ful som på bilder? Det mest kända fotografiet visar en fisk som tagits upp från djuphavet, där tryckförändringen påverkat kroppen.

Har grodfiskar alltid lysande beten? Nej. De lysande betena förknippas framför allt med vissa djuphavsmarulkar.

Är naken mullvadsråtta en råtta? Den är en gnagare, men inte samma artgrupp som våra vanliga råttor.

Finns det en officiell ranking av världens fulaste djur? Nej. Fulhet är subjektivt, inte en biologisk egenskap som kan mätas med ett standardiserat test.

Källor

• Australian Museum – Blobfish
• Smithsonian Ocean – Anglerfish and frogfish
• Smithsonian National Zoo – Naked mole-rat
• National Geographic – Proboscis monkey