Faktaguide
Världens största havsdjup – Marianergraven och andra gravar
Challengerdjupet i Marianergraven är havets djupaste kända punkt. Lär känna Tonga-, Filippiner- och Kermadecgraven och hur havsdjup mäts.

Marianergraven i Stilla havet innehåller världens djupaste kända plats, Challengerdjupet, omkring 10 900 meter under havsytan. Det exakta måttet skiljer sig något mellan undersökningar eftersom mätmetoder, korrigeringar och kartläggningens upplösning förändras. Men ingen annan havsgrav har visats vara djupare med lika tydlig dokumentation.
Havsdjup mäts normalt som avståndet mellan havsytan och botten. Det är något annat än höjd över havet på land. Djuphavsgravar är mycket långsträckta, smala sänkor i havsbottnen och uppstår framför allt där en tektonisk platta pressas ner under en annan.
Några av de djupaste områdena i världshaven
| Djuphavsgrav | Havsområde | Ungefärligt maximalt djup |
|---|---|---|
| Marianergraven | Västra Stilla havet | 10,9 km |
| Tongagraven | Sydvästra Stilla havet | 10,8 km |
| Filippinergraven | Västra Stilla havet | mer än 10 km |
| Kermadecgraven | Sydvästra Stilla havet | mer än 10 km |
| Kurilerna–Kamtjatkagraven | Nordvästra Stilla havet | mer än 10 km |
| Japangraven | Nordvästra Stilla havet | omkring 8 km |
| Puerto Ricograven | Atlanten | omkring 8,4 km |
| Sydsandwichgraven | Södra Atlanten | omkring 8 km |
Tabellen ger avrundade storleksordningar, inte en exakt officiell ranking. Undersökningar kan skilja i vilken del av en lång grav som mättes och vilket referenssystem som användes. Woods Hole Oceanographic Institution beskriver flera av de viktigaste områdena.
Marianergraven – världens djupaste kända havsgrav
Marianergraven ligger öster om Filippinerna i västra Stilla havet. Dess djupaste kända del heter Challengerdjupet och ligger i den södra delen av gravsystemet. Om Mount Everest placerades där skulle bergstoppen fortfarande ligga under vattenytan.
Djupet uppges ofta som något mellan 10 900 och 11 000 meter beroende på källa och mätmetod. Det är bättre än att slå fast ett exakt värde på metern när källorna bygger på olika mätkampanjer.
Djupet innebär ett enormt tryck. Trots det har forskare hittat organismer som är anpassade till dessa förhållanden, däribland små kräftdjur och mikroorganismer. Mörkret gör att fotosyntes inte kan vara den primära energikällan långt nere på botten.
Tongagraven – nära det största uppmätta djupet
Tongagraven ligger i södra Stilla havet nära ögruppen Tonga. Den är ett av jordens djupaste undersökta havsområden. Precis som Marianergraven bildas den där en tektonisk platta rör sig nedåt under en annan.
I en del listor anges Tonga som omkring 10 800 eller 10 900 meter. Skillnaderna beror på vilken punkt som uppmättes och vilka korrigeringar som gjordes. Det är därför klokt att jämföra dokumenterade expeditioner snarare än en gammal topplista utan källor.
Graven har också stor betydelse för förståelsen av jordens inre, eftersom plattrörelserna i området hör till de mest aktiva på planeten.
Filippinergraven – djupa bassänger utanför öarna
Filippinergraven ligger öster om Filippinerna och är en av Stilla havets stora subduktionszoner. Den djupaste delen kallas ofta Emden- eller Galatheadjupet i olika sammanhang. Här når botten mer än tio kilometer ned.
Precis som på andra platser där plattor kolliderar hänger gravens läge ihop med kraftiga geologiska processer. Man ska dock inte dra slutsatsen att varje jordbävning nära en djuphavsgrav automatiskt orsakar en tsunami. Det beror på hur havsbottnen rör sig.
Det är också viktigt att skilja mellan den långsträckta gravens medeldjup och den enskilt djupaste punkten. En grav kan vara flera tusen kilometer lång men bara ha sin maximala sänka inom ett mindre område.
Kermadecgraven och Kurilerna–Kamtjatkagraven
Kermadecgraven ligger norr om Nya Zeeland och är en del av ett större system av plattgränser i södra Stilla havet. Den hör till de områden där botten når mer än tio kilometer under ytan.
Kurilerna–Kamtjatkagraven löper i nordvästra Stilla havet. Den ligger nära en serie vulkaniska öar och kuster och har liknande geologiskt ursprung. Båda platserna visar hur djuphavsgravar kan bilda långa bågar nära vulkaniska områden.
Forskare undersöker bland annat hur sediment, vatten och biologiskt material rör sig i dessa extrema miljöer. Djuphavsgravarna är inte bara tomma hål utan delar av aktiva ekosystem och geologiska kretslopp.
Japangraven – jordbävningar och risk för tsunami
Japangraven ligger öster om Japan där en oceanisk platta rör sig nedåt under en annan del av jordskorpan. Området är känt för stora jordbävningar, bland annat det kraftiga skalvet 2011 som orsakade en förödande tsunami.
En tsunami uppstår inte för att graven råkar vara djup. Den kan bildas när en stor del av havsbottnen snabbt höjs eller sänks vid en jordbävning. Den vertikala förskjutningen sätter då stora vattenmassor i rörelse.
Japangraven har undersökts med avancerad havsbottenkartläggning och geofysiska mätningar för att förstå hur stora jordbävningar utvecklas.
Puerto Ricograven – den djupaste delen av Atlanten
Puerto Ricograven ligger norr om Puerto Rico och Dominikanska republiken och är ett av Atlantens djupaste områden. Havsbotten når här mer än åtta kilometer ner under ytan.
Områdets tektonik är komplicerad och påverkar den regionala jordbävningsrisken. Men precis som för andra djuphavsgravar ska riskbedömningen bygga på geologiska data och myndigheternas övervakning, inte bara på hur djupt det är.
Sydsandwichgraven och havet kring Antarktis
Sydsandwichgraven ligger i södra Atlanten nära Sydsandwichöarna. Den når ungefär åtta kilometer i sina djupaste delar och ligger nära en aktiv plattgräns.
Det kalla havsområdet gör platsen extra svår att undersöka. Fartyg måste hantera både långa avstånd och utmanande väder, samtidigt som instrumenten behöver fungera under högt tryck.
Hur kan man mäta havets djup?
Moderna forskningsfartyg använder ekolod, ofta multistråleekolod, för att kartlägga bottnen. Ljudets färdtid används för att beräkna djupet, men resultatet måste korrigeras med hänsyn till ljudhastigheten i vattnet, som påverkas av temperatur, salthalt och tryck.
Direkta instrument på undervattensfarkoster kan ge ytterligare data. Eftersom havsbottnen är så omfattande finns fortfarande områden som inte kartlagts med hög upplösning.
Vanliga frågor
Vilket är världens största havsdjup? Challengerdjupet i Marianergraven, ungefär 10 900 meter.
Är alla djuphavsgravar i Stilla havet? Nej. Det finns även djupa gravar i Atlanten och andra hav.
Finns det liv i havsgravarna? Ja. Organismer har anpassat sig till trycket, mörkret och kylan.
Kan man dyka ner till Marianergravens botten? Ett fåtal särskilt konstruerade farkoster har nått dit. Det är inte möjligt med vanlig dykutrustning.
Källor
Läs vidare
Fördjupa dig i topplistor, fakta och kuriosa
Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.