Islands största glaciärer – fem jättar och Eyjafjallajökull

Vatnajökull är Islands största glaciär. Islands naturhistoriska institut, Náttúrufræðistofnun, anger dess yta till cirka 7 600 kvadratkilometer år 2023. Därefter följer Langjökull, Hofsjökull, Mýrdalsjökull och Drangajökull. Siffrorna skiljer sig från många äldre topplistor eftersom glaciärerna har krympt under lång tid.

Glaciärernas namn kan vara svåra att uttala, men de berättar ofta något om geografin. Det isländska ordet jökull betyder glaciär. Under vissa av de stora ismassorna finns dessutom vulkaner, och smältvatten kan forma mäktiga floder, dalgångar och slätter.

De fem största glaciärerna enligt 2023 års uppgifter

Glaciär	Ungefärlig yta 2023	Område
Vatnajökull	7 600 km²	Sydöstra Island
Langjökull	820 km²	Västra höglandet
Hofsjökull	795 km²	Centrala höglandet
Mýrdalsjökull	510 km²	Södra Island
Drangajökull	136 km²	Västfjordarna

Källa till samtliga areor är Islands naturhistoriska institut, inte en blandning av olika års mätningar. Att två glaciärer ligger nära varandra i storlek betyder att deras ordning skulle kunna påverkas av framtida förändringar. Tabellen är därför en tidsmärkt sammanställning, inte ett löfte om oförändrade rekord.

1. Vatnajökull – den överlägset största

Vatnajökull breder ut sig över ett enormt område i sydöstra Island. Institutet anger en volym på ungefär 3 000 kubikkilometer is år 2017, vilket är ett annat mått än ytan från 2023. Denna skillnad mellan yta och volym är viktig eftersom isen kan vara mycket tjock på vissa platser.

Runt Vatnajökull finns höga berg, glaciärälvar och områden med aktiv vulkanism. Bland de mest kända vulkansystemen finns Grímsvötn. Värmen från jordens inre kan smälta is underifrån och bidra till att vatten samlas under glaciären.

Ett plötsligt utsläpp av stora mängder sådant vatten kallas jökulhlaup, på svenska ofta glaciärlopp. Vattenflödena kan påverka vägar, broar och landskap långt nedanför isen. Ett jökulhlaup behöver inte betyda att hela glaciären kollapsar eller börjar flyta iväg som ett enda block.

Vatnajökull kallas ofta Europas största glaciär. Det beror delvis på geografisk avgränsning: Islands naturhistoriska institut påpekar att istäcket på Severnyön i Novaja Zemlja, i norra Ryssland, är större. Det går alltså inte att påstå ett entydigt Europarekord utan att säga vilka områden som ingår.

2. Langjökull – stor glaciär i västra höglandet

Langjökull ligger i västra delen av det isländska höglandet. Namnet betyder ungefär den långa glaciären. Med omkring 820 kvadratkilometer år 2023 är den landets näst största enligt institutets jämförelse.

Området är känt för stora vidder med is, vulkaniska berg och källområden till flera vattendrag. I närheten finns också geotermiska miljöer som visar hur is, grundvatten och vulkanism samspelar på Island.

På Langjökull har besöksverksamhet med anlagda istunnlar förekommit. Men en arrangerad tunnelupplevelse är inte samma sak som att fritt kunna ge sig ut på glaciärens yta. Sprickor, väderomslag och dålig sikt innebär risker som kräver planering och rätt kompetens.

Det är bättre att kontrollera den aktuella anläggningens och lokala myndigheters information än att förutsätta att en viss tur alltid avgår eller är tillgänglig året runt.

3. Hofsjökull – en rundad glaciär i inlandet

Hofsjökull ligger i centrala höglandet, mellan de större glaciärområdena i väster och sydöst. Den har en rundad form som syns tydligt på kartor och satellitbilder. Ytan anges till cirka 795 kvadratkilometer år 2023.

Under isen finns en stor vulkanisk struktur, en kaldera. En kaldera är en större sänka som kan bildas när berggrunden sjunker samman efter vulkaniska processer. Den kan inte utan vidare beskrivas som en vanlig krater efter ett enda mindre utbrott.

Flera älvar har sina källområden i höglandet kring Hofsjökull. Därför påverkar ismassans utveckling inte bara utsikten utan också vattenflöden och miljöer längre nedströms.

Tidigare topplistor har ibland placerat Hofsjökull före Langjökull. Det behöver inte bero på ett enkelt skrivfel; äldre siffror kan ha avsett andra år. En jämförelse bör därför alltid använda samma referensår.

4. Mýrdalsjökull – isen över Katla

Mýrdalsjökull ligger på södra Island och omfattar ungefär 510 kvadratkilometer enligt 2023 års mätning. Under isen finns vulkansystemet Katla, som har en historia av kraftiga utbrott.

Katlas äldre utbrott har vid flera tillfällen orsakat betydande glaciärlopp. Men formuleringen att vulkanen får utbrott varje fyrtionde till åttionde år ska inte användas som en tillförlitlig förutsägelse. Vulkaners aktivitet följer inte en enkel kalender, och det går inte att ange nästa utbrottsdatum utifrån ett medelintervall.

I Mýrdalsjökulls närhet ligger också den mindre glaciärtungan Sólheimajökull, som blivit ett välkänt besöksmål. En glaciärtunga är en utsträckt del av ett större issystem och ska inte räknas som ett helt oberoende stort istäcke i samma tabell.

Glaciärens sprickor och närheten till ett aktivt vulkansystem gör att besök på isen bör ske med professionell lokal vägledning.

5. Drangajökull – den stora glaciären i Västfjordarna

Drangajökull ligger på den avlägsna halvön Hornstrandir i nordvästra Island. Den täckte omkring 136 kvadratkilometer år 2023. Läget skiljer sig markant från de stora ismassorna i det centrala och södra höglandet.

Äldre texter kan beskriva Drangajökull som den enda glaciären på Island som inte krymper. Det är inte ett säkert tidlöst faktum. Glaciärer kan ha olika utveckling från år till år, och även regionala undantag måste bedömas mot daterade mätserier.

Omgivningarna är glest befolkade och väderförhållandena kan förändras snabbt. Att landskapet ser orört ut betyder inte att besökare saknar ansvar. Färder i Hornstrandir kräver kunskap om transporter, väder, vatten och skyddade naturområden.

Det är inte heller samma sak att betrakta en glaciär från en utsiktsplats som att gå på dess is.

Eyjafjallajökull – berömd men inte bland de fem största

Eyjafjallajökull är en mindre glaciär i södra Island. Den är internationellt känd på grund av vulkanutbrottet 2010, då aska i atmosfären ledde till omfattande störningar för flygtrafiken i Europa.

Det var den vulkaniska askan, tillsammans med flygsäkerhetsbedömningarna, som påverkade flygtrafiken. Att skriva att själva glaciären skickade ut ett askmoln utan att nämna vulkanen ger en felaktig förklaring.

Eyjafjallajökull hör hemma i en guide över kända isländska glaciärer, men dess ryktbarhet gör den inte större än de fem arealmässiga glaciärerna i tabellen.

Varför har glaciärernas ytor förändrats?

En glaciär får ny massa genom bland annat snöfall och förlorar massa genom avsmältning, avrinning och ibland kalvning. Om förlusterna under längre tid överstiger tillförseln krymper isen.

Yta och volym förändras inte alltid i samma takt. En glaciär kan förlora tjocklek även innan dess yttre gränser drar sig tillbaka särskilt mycket. Därför räcker det inte att enbart studera en karta för att förstå dess utveckling.

Islands naturhistoriska institut anger att glaciärerna täcker ungefär en tiondel av landet, men omfattningen påverkas av klimatet. Uppgifter om exakt andel måste därför kopplas till ett årtal och ett mätunderlag.

Kan man besöka glaciärerna på Island?

Flera isområden kan upplevas från vägar, utsiktsplatser eller organiserade turer. För själva isvandringen behöver man däremot ta hänsyn till sprickor, väder, smältvatten och snabbt skiftande förhållanden.

En glaciär kan se slät och säker ut på avstånd men ha dolda sprickor under snö. Välj lokala, kompetenta arrangörer där en aktivitet kräver särskild utrustning och säkerhetskunskap, och respektera avspärrningar och myndighetsvarningar.

Kort svar: Vatnajökull är störst, följd av Langjökull, Hofsjökull, Mýrdalsjökull och Drangajökull enligt samma 2023 års mätning. Eyjafjallajökull är känd för utbrottet 2010 men inte en av de fem största.

Källunderlag: Islands naturhistoriska institut, Glaciers, med arealuppgifter för 2023 och volymuppgift för Vatnajökull från 2017.